och jag vet inte riktigt vad jag vill skriva heller. Det känns som om det sista året har jag gått igenom Helvetet och Himlen på en och samma gång. Nästan exakt vid den här tiden förra året stod jag helt tom och ensam, förkrossad. Undan för undan blev jag människa igen mig med hjälp av fina vänner vänner. Sen tog jag mig igenom sista året i gymnasiet och alla stundentskivor och även en resa till turkiet med bästa vännen. För några få månader sen kom en ny kille in i mitt liv och reparerade det jag trodde var dött. För några månader sen tog jag även studenten och började jobba. Jobbar idag nästan heltid tills jag ska dra iväg med kärleken till Australien i en månad. Nästa år vid den här tiden hoppas jag på att vara inskriven vid KTH och plugga.