sitter här nu med en kopp te i handen och lyssnar på gräshopporna som spelar utanför mitt öppna fönster, riktigt avslappnande faktiskt men jag är fortfarande nervös. Inte vanligt nervös utan jättenervös!

känner mig som när jag var 6 år och skulle börja 1 klass, kan inte sova dagen innan, kan inte få i mig frukosten, hoppar runt som om man hade ätit studsbollar...aa ni vet. Så känner jag nu när jag ska börja 1:an igen. Sitter och undrar över hur folk kommer att reagera, hur jag kommer att bete mig, hur folk kommer att se på mig, vilken stämpel man kommer få?

låter fånigt men på något vis får man ju en sort stämpel eller om man vill kalla det "intrycket hos folk efter första mötet". Det är nog det jag i grund och botten är nervös för, jag vill göra ett gott intryck. jag älskar att träffa nytt folk men det här känns så lustigt bara, som om man som sagt var 6 igen.

Jag vet att jag sitter här och oroar mig i onödan för i vilket fall som helst så tror jag att det löser sig till det bästa, men man kan ju fortfarande inte få bort alla frågor man har. Det ska bli jätteroligt och så, därför undrar jag varför man är så nervös egentligen, tar ju bara massa tid och kraft. Men jag kan ändå inte sluta, jag är för nyfiken på vad som kommer hända och på något sätt nervös över det oxå...

lessen att det inte har blivit några bilder, men det kommer :)

jag kommer antagligen skriva massor här imorron efter att jag vart i skolan så var beredda på en chock^^

ska ta och dricka upp mitt te nu och sen duscha, ska försöka att lägga mig tidigt och sova men får se hur det blir med den saken ;)

Många kramar ♥